Töntarna
Ni kan skratta om ni vill,
håna oss vi rör oss ni står still
Det är en av de mer bevingade textraderna i kents episka låt ”747″ från skivan Isola. Alla fans (även undertecknad) skrålar högljutt med i den på alla konserter. Huruvida vi som lyssnar lever upp till det eller inte kan diskuteras. Däremot beskriver den kent som band och deras musikaliska utveckling. kent står aldrig still, de utvecklas ständigt på olika sätt.
Sent i förrgår släpptes den nya singeln ”Töntarna” i digitalform. Fysiska singlar kommer i nästa vecka och i början av november kommer den nya skivan ”Röd” att nå lyssnarna. (Vågar man hoppas på förlyssning för Spotify Premium-användare?)
Precis som väntat så har många fans längtat efter en tillbakagång till ”gamla” kent. Gitarrer och indieslammer. Och lika väntat är att kent absolut inte uppfyllt deras önskan. Låten är en electrodänga som för mig låter så bra som Depeche Mode borde göra, men inte längre gör. Den kan även beskrivas som att ta förra skivan, ”Tillbaka till samtiden”, ett steg längre. Lite hårdare, lite mer elektroniskt.
Huruvida hela skivan ”Röd” kommer att låta så eller inte är svårt att veta. kent brukar vara ganska konsekventa i soundet på en skiva, men den här gången har de sagt att skivan kommer att vara ”spretig” musikaliskt.
Vad tycker då jag om kents nya sound? Jag har i nuläget inte riktigt bestämt mig. Jag älskar att de utvecklas, alldeles oavsett åt vilket håll utvecklingen går. Risken är att det dyker upp en skiva eller två någon gång som jag inte kommer att älska, men hittills har det undvikits. Kanske för att kent alltid handlat om låtarna. Det är skitsamma om en låt framförs på distad elgitarr, synth eller mungiga så länge som det är en bra låt. ”Töntarna” är tveklöst en bra låt, om man gillar kent. Så för mig så blir den säkert en ”klassiker” (vilket töntigt ord) bara soundet har tjatats in i mitt huvud lite. Dessutom är titeln i mitt tycke alldeles lysande. (Fast mest av allt längtar jag efter en annan låt på den kommande skivan. ”Vals För Satan (Din Vän Pessimisten)”. Det är en riktigt jävla underbart bra låttitel.)
För övrigt så är det kul att min gamle vän Johan hittar tillbaka till kent i och med ”Töntarna”.
Tillägg: Jag såg just att en annan av mina gamla kompisar, Nalle, också bloggat om ”Töntarna”.
Spotify, nu även offline
Spotify meddelade just att offline-funktionen som jag gillar så mycket i iPhone-versionen nu även kommer för den ”vanliga” Spotify-klienten. Det innebär att du kan göra spellistor till offline-spellistor vilket betyder att låtarna laddas ner till din dator och du kan sen lyssna på dem vare sig du har en internetanslutning eller inte. Mycket smidigt för den som t.ex. reser med tåg eller liknande och inte vill betala för SJs trådlösa internet.
Läs mer: http://www.spotify.com/blog/archives/2009/10/01/spotify-goes-offline/
(Det händer mycket med Spotify just nu känns det som. Nya låtar läggs till varje dag, fler funktioner tillkännages osv. Riktigt kul!)
Låttips: ”Boys of Summer”
Idag tänkte jag bjuda på ett låttips. Det är möjligt att det blir ett återkommande tema här på bloggen.
Sedan en tid tillbaka så läser jag boken ”Heaven and Hell, My Life in the Eagles (1974-2001) av Don Felder. Felder är/var alltså leadgitarristen i det smått fantastiska bandet Eagles och boken är hans självbiografi. Igår läste jag om 80-talet, dvs tiden då Eagles inte fans (”The 14 year vacation”, för den som tittat/lyssnat på ”Hell Freezes Over”). Där nämner Felder de andra medlemmarnas solokarriärer och då särskilt Don Henley och låten ”Boys of Summer” från skivan ”Building the Perfect Beast”. Efter att ha läst det så försökte jag hitta några av örnarnas soloprojekt på Spotify men utan att lyckas särskilt bra. Det jag hittade var en best of med Don Henley och då valde jag att lägga till just ”Boys of Summer” till min blandade spellista som jag lyssnar till på väg till och från jobbet.
Låten var en stor hit på 80-talet och jag har säkert hört den flera gånger tidigare, men utan att minnas det. Idag fastnade den dock rejält. Jag har lyssnat på den mer eller mindre konstant under kvällen idag. En riktigt underbart fantastisk låt av den sorten som knappast görs längre. Inom pop/rocken var ju 80-talet betydligt bättre än 00-talet.
Hursomhelst, lyssna på ”Boys of Summer”!
På Spotify
På YouTube
På Last.fm
Spotify till iPhone
Till min stora lycka så godkände Apple Spotify till iPhone härom veckan, så detta fantastiska program finns nu i AppStore. Haken är att man måste vara premiumanvändare hos Spotify för att kunna använda tjänsten. Ett gratiskonto duger alltså inte. För mig så var iPhone-programmet dock precis vad jag behövde för att ta beslutet att bli betalande Spotifylyssnare.
Numera har jag alltså tillgång till all musik i Spotifys databas direkt från min telefon. Jag kan lyssna direkt via 3G om jag vill. Om jag vill spara på datatrafikskostnaden så kan jag även använda ”offline playlist”. Det innebär att jag laddar ner någon eller några av mina playlists till min telefon. Detta sköts automatiskt av programmet så fort som jag har WiFi-uppkoppling. Jag väljer bara vilken eller vilka spellistor som ska vara tillgängliga offline. På så sätt så måste inte låtarna streamas via telefonnätet, om jag inte vill.
Jag har testat det i någon vecka nu och min spontana åsikt är att det är ett väldigt trevligt program som väl motiverar månadskostnaden. Det finns ett par problem med det, så jag vill testa det en liten stund till innan jag lämnar ett slutgiltigt omdöme. En ordentlig recension kommer inom kort.