Betatestning av Melodyne
För vad som inte alls känns som längesedan så skrev jag att jag hade blivit beta-testare för Propellerheads nya mjukvara, ”Record” (blogginlägg). Spännande tyckte jag eftersom jag tidigare gillat Reason väldigt mycket. Tydligen har mer tid än vad jag trodde förflutit för häromdagen fick jag ett mail av dem om att testperioden löpt ut. Programmet är nu släppt kommersiellt. Kul för dem men tråkigt för mig eftersom jag i princip bara hunnit starta programmet. Jag har inte hunnit testa det särskilt mycket, inte lärt mig dess för- och nackdelar eller någonting.
Dock fick jag en annan chans att betatesta något annat. I förra veckan kom ett e-mail från Celemony, tillverkare av mjukvaran ”Melodyne”. De erbjöd mig som tidigare kund att betatesta den nya Melodyne-versionen. Det kan bli riktigt spännande eftersom Melodyne är något jag har användning av, till skillnad från Record som mest hade varit kul att testa.
Jag kommer återkomma med kommentarer om Melodyne när jag testat det.
Nya strängar
Att byta strängar måste vara något av det tråkigaste som finns att göra med en gitarr. Så är det för mig i alla fall. Jag drar mig alltid in i det längsta och lite till innan jag byter strängar. I förra veckan gick dock den tjocka E-strängen på min Stratocaster av, så nu har jag varit så illa tvungen att få det gjort. Sex stycken nya fräscha strängar sitter nu på och jag undrar som vanligt varför jag inte gjort det för länge sedan.
Medan jag strängade om så började jag fundera på när jag senast gjorde det och kom fram till att när det gäller Stratan så var det här första gången på över två år. Sist jag gjorde det var när jag turnerade med min pappas band Roger Lööfs, våren 2007. Närmare bestämt så satt jag i logen på ”Dagfinns Dancing” i Oslo, någon timme innan min dansbandsdebut. Vad jag kan minnas så var jag inte speciellt nervös innan jag klev ut på scenen. Allt kändes mest spännande och roligt. Efteråt så kändes det som att det hade gått riktigt bra, men ju längre sommaren led och ju fler spelningar vi gjorde, desto mindre bra verkar nog min debut. Men så är det väl alltid när man är ny på något.
Så två år med samma strängar. Helimponerad över att de hållit såpass länge och inte blivit mer slitna än vad de var. Visst, det är hur stor skillnad som helst mellan de två år gamla och de som jag precis satt på, men de gamla var inte helt odugliga trots den höga åldern. Det är troligen det faktum att jag kör märket Elixir, strängar med något sorts mikroöverdrag. ”Coated Strings”. Dyrare än vanliga? Absolut. Har inte samma vackra ursprungston som vanliga strängar? Möjligt, men den ursprungstonen är död efter ett par gigg, men då låter Elixir fortfarande som nya. Strängarna på min akustiska gitarr låter fortfarande nästan som nya trots att det var i februari eller mars som jag strängade om den och sedan dess spelat väldigt mycket på den.
(Elixir och Fender får gärna höra av sig efter det här inlägget och erbjuda mig helspons för resten av livet. 
)
Imorgon kväll tänkte jag att det ska bära av till studion igen, så strängbytet kom väldigt lägligt. Jag ska försöka mig på en helt ny arrangemangsidé på Tårarna. Verkligen en chansning som kan gå åt helvete, men det kommer nog märkas rätt snabbt. Det kommer bli mycket gitarrer och både Stratocaster och Telecaster, vilket innebär att jag även borde stränga om Telen imorgon. Den har fortfarande fabrikssträngarna på och de har jag nött ganska hårt på sedan i julas då jag köpte den. Med största sannolikhet så kommer jag twittra lite grann från studion.
På söndag blir det också inspelning. Då ska Johan hjälpa mig att lägga lite synthar på Syster Dyster så att den kan bli klar någon gång.
Soundtrack Pro
Häromdagen fick jag veta av Andrew att mitt blogginlägg om Soundtrack Pro hamnar väldigt högt uppe vid en Google-sökning efter just ”Soundtrack Pro”. Det gör ju att jag kanske borde skriva lite mer om det, nu när det har gått cirka en vecka sedan jag började använda det.
Till att börja med så vill jag klargöra att det är version 2.0.2 av Soundtrack Pro (STP) som jag använder. Det är den senaste uppdateringen av version 2 (som följer med Logic Studio 8). Numera finns Logic Studio 9 ute och i den ingår Sountrack Pro 3. Det är mycket möjligt att en del av de problem som jag har med STP har åtgärdats i version 3.
Soundtrack Pro är ett mycket intressant program på flera sätt. Jag har inte själv särskilt mycket erfarenhet av Final Cut Pro, men den lilla erfarenhet jag har säger mig att dessa båda program är mycket lite. Dessutom tycker både jag och mina kollegor att det känns väldigt enkelt. Enligt mig har det ett betydligt mer strukturerat användargränssnitt än Logic. Det är inte förrän nu som jag förstått att det i Logic Studio-paketet ingår ett ganska omfattande bibliotek av ljud för ljudläggning – människoskrik, ”rabba-dish”-trummor, explosioner, babyjoller etc. Inte överdrivet många ljudfiler men ändå mycket komplett.
Soundtrack Pro kan jobba i två lägen, multitracksläge och audioediteringsläge. I det senare fallet så blir den en mycket kraftfull ljudredigerare med funktioner som känns långt mer välutvecklade än de motsvarande i Logic eller Pro Tools. Dessutom kan det integreras i Logic. Istället för att jag öppnar min Logic-region i Sample Editor så kan jag göra det i Soundtrack Pro, direkt ifrån Logic. Mycket smidigt.
Nackdelarna med Soundtrack Pro är framförallt två stycken. Det är många paneler och flikar, precis som i Logic, vilket kan göra det rörigt. Det kan dock ganska enkelt lösas på samma sätt som i Logic, med hjälp av egendefinerade ”screensets”. Problemet är att dessa inte kan nås via snabbkommandon. För att växla från en fönsterinställning till en annan så måste jag gå via menyn vilket känns riktigt uselt eftersom det hämmar arbetsflödet.
Nackdel nummer två är att det har varit ganska instabilt. Jag har haft många krascher vilket känns väldigt tråkigt. Förhoppningsvis så rättas det till i version 3.
En sista sak. Soundtrack Pro ingår som en del både i Logic Studio och Final Cut Studio vilket är ett stort plus. Både ljud- och bildmänniskor har det ofta tillgängligt i sina datorer utan att ens veta om det.
Se där, det blev ett helt inlägg. Någon slags recension rent av.